Månad: september 2012

Litteraturhistorieförfalskning (1)

Publicerad den av harpolekaren

”Den som behärskar historien, behärskar framtiden”, är ett citat ur Georg Orwells 1984.

CJL Almqvist lånade pengar av en känd procentare, flydde Sverige i hemlighet 1851, och blev strax därefter anklagad av procentaren (som iofs säkert inte var Guds bästa barn) och åtalad  för förfalskning och giftmordsförsök.

Först ur Svensk Litteraturhistoria (Alving–Hasselberg, 1959): ”Förfalskningsbrottet är efteråt bevisat, och även till giftmordsförsöket var han av allt att döma skyldig.”

Nu ur tidskriften Parnass (Göran Gunér, n:r 4 2011): ”På försommaren 1851 blir Almqvist anklagad för förfalskning och giftmordsförsök på von Scheven. Det fientliga etablissemanget får definitivt övertaget. Hals över huvud går han i landsflykt via Tyskland till USA.”

Notera här hur den andra texten 1) utelämnar frågan om Almqvists skuld (det är istället fråga om ett maktspel, där sympatierna ligger hos den begåvade och radikale författaren, oavsett skuld), 2) har förskjutit landsflykten till efter anklagelserna, vilket ju framställer Almqvist i betydligt oskyldigare dager.

Så kan det gå när sanningen får ge vika för andra krafter…

Förklädd Gud — Lars-Erik Larsson / Hjalmar Gullberg

Publicerad den av harpolekaren

Förklädd Gud 1956-78Mitt under brinnande världskrig 1940 kunde radiolyssnarna höra den litterärmusikaliska sviten Förklädd Gud. Det är recitation av Hjalmar Gullbergs vers blandat med Lars-Erik Larsson kongeniala, enkla och idag så älskade musik. Att tonläget i musiken har påverkats av världskriget och nazismens framgångar står klart när man lyssnar; även den ursprungliga dikten hade skrivits om. Verket är ett försvar för den lilla människan och för de eviga värdena: ”Ej för de starka i världen, men de svaga.” (Texthäftet innehåller dikten i sin helhet.)

Man kan här ana något av den ”svenska hellenismen” som en del känsliga iakttagare har påpekat genom historien. Vårt land uppvisar på det estetiska området en förkärlek till det enkla och rena som för tankarna till det gamla Hellas. I vårt land hittar man sällan överlastade barockpalats eller överdådiga utsmyckningar, inte ens under själva barocken. Titta bara på Drottningholms slott eller Stockholms slott.

Skivan omfattar även två fina körstycken.

Betyg: 5/5

Hur gör man för att bli kvinna?

Publicerad den av harpolekaren

Hur gör man för att bli kvinna och vad krävs för att leva som en? Och kanske ännu viktigare – får man bete sig hur som helst och ändå kalla sig feminist? Caitlin Morans har skrivit en humoristisk etikettbok för feminister.

Så lyder ingressen till Jorun Koca Jakobsson recension av boken.

Som svar på frågan som uppenbarligen författaren har ägnat en hel del tid åt: Var dig själv, var människa! Om du måste tillkämpa och skapa dig en identitet som kvinna, så är du nog inte kvinna från början. Men jag kan viska en liten hemlighet till alla feminister: I grund och botten är vi alla människor, det är bara att vi har fått lite olika roller och förutsättningar. Och att den ena rollen skulle vara mindre värd, är ett tankespöke som ni har skapat.

Dom eller dåmm

Publicerad den av harpolekaren

(Obs! Ironiskt inlägg)

Det är nu tacknämligt att vi har krossat det sista borgerliga motståndet och verkar vinna vår kamp för utrotandet av den onödiga åtskillnaden mellan de och dem. Vårt mål är som bekant att språket skall vara så enkelt att den störste författare inte skall kunna uttrycka sig på annat sätt än att den mest obegåvade förstår. Istället skall konstens storhet ligga däri, hur man med små medel förmår uttrycka en så låg och samhällsomvälvande synpunkt som möjligt; helst verklighetsfrånvänd, ju mer desto bättre.

Men jag har inte förmått att bortjaga tankarna om att vi har misslyckats ändå? Skall inte talspråkets vackra enkelhet vara grunden för skriften? Vi har nu infört ordet ”dom”. Men dom låter alldeles fel i mina öron. Dom-kyrka, dom-are et c. uttalas inte alls som ”dom”. Nej, jag vill slå ett slag för stavningen ”dåmm”, vilket jag fortsättningsvis kommer att använda, då den är den enda riktiga och demokratiska. Dåmm som inte förstår detta, dåmm är bakåtsträvare. Dåmm är antingen småborgerliga eller så går dåmm i fascismens ledband. Även dåmm bästa av dåmm måste förstå att dåmm genom att motsätta sig dåmm framåtskridande krafterna kommer ådra sig klander från dåmm framtida generationerna. Dåmm kommer skåda tillbaka på den ociviliserade tid då dåmm reaktionära krafterna tilläts styra och människorna var utelämnade åt dåmm. Dåmm olyckliga, dåmm fattar inte vad dåmm gör.

[Notera vilken konstnärlig lyftning språket får ovan. Författarens anmärkning.]

Er tillgivne
Ture Nerman (som för övrigt kommer fortsätta kampen att förändra språket även efter att jag är död. Mig blir ni inte av med borgarsvin!)