Stroszek — Werner Herzog

Det här är en av de bästa filmer som gjorts. Det är socialrealism med hjärta, hjärna och själ. Det är en pessimistisk film. Huvudpersonen släpps ur fängelse; han är sinnessvag men godhjärtat. I Europa får han trygghet och hjälp av staten, men människorna är avundsjuka och elaka mot varandra. Han åker till en släkting i USA. Där är alla vänliga på ytan, men bryr sig bara om sig själva och pengar. Filmen beskriver galenskapen i att vi människor aldrig förmår leva tillsammans som individer på ett vettigt sätt, och hur alla som försöker bryta sig ur mallen och bara vara människa, vare sig den europeiska/socialistiska eller den amerikanska/kapitalistiska, alltid möter motstånd. Slutscenen är nog den mest imponerande jag sett.

Betyg: 5/5