”Identitetspolitiken kan prestera argument om hudfärg som skulle göra en tysk rasbiolog generad”

Kritik från yttersta vänstern av identitetspolitiken (= mångkulturalismens grund). Malcom Kyeyune om identitetspolitikens bojor:

Identitetspolitiken kan prestera argument om hudfärg som skulle göra en tysk rasbiolog generad, och dess argument om ”kulturell appropriering” får till och med folkdräktsklädda SD-män att vemodigt skaka på huvudet. Bara japaner ska bära kimonos, bara jamaicaner ska ha dreadlocks, bara indier ska äta curry. Var sak på sin plats, var människa på sin plats. På så vis är det tänkt att vi alla ska bli… fria?

http://www.aftonbladet.se/kultur/article21065697.ab

Någon sådan insikt har dock inte nått Vänsterpartiet. Vad händer till exempel när två strukturella analyser krockar? Den ena analysen säger att kritik av islam för dess kvinnoförtryck är ”rasism”, medan den andra säger att kvinnor förtrycks som grupp av männen som grupp. Här beror kritiken på vilken av analyserna som anses starkast eller vilket sammanhang man rör sig i, alternativt så blundar man för problemet och använder sig av den gamla välbeprövade dubbelmoralen för att få det hela att gå ihop.

Vänsterorganisationer i Mellanöstern för kampen mot religiösa fundamentalisters förtryck av kvinnor. När det sker i Sverige legitimeras det i stället av Vänsterpartiet.

http://www.dn.se/ledare/signerat/amanda-bjorkman-vansterpartiet-forminskar-kvinnofortrycket/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s