Martin Luthers berömda citat stämmer

Hier stehe ich. Ich kann nicht anders. Det är de berömda orden i Martin Luthers tal den 18 april 1521 inför den tyske kungen Karl V och riksdagen i Worms.

I Svenska Dagbladet har historieprofessorn Dick Harrison, mannen som skriver fler historiskt vinklade böcker än en människa hinner med att räkna, nyligen hävdat att citatet är falskt. Texten i SvD lyder:

Orden lär ha yttrats av Martin Luther i slutet av det försvarstal reformatorn höll den 18 april 1521 inför den tyske kungen Karl V och riksdagen i Worms. Men när man läser talet letar man förgäves efter citatet. Enligt vittnet Konrad Peutinger avslutade Luther med den traditionella slutklämmen ”Gud hjälpe mig” (ty. Got kum mir zu hilf). Däremot dyker orden upp i en tidig tryckt utgåva av Luthers tal. Antagligen inflikades de i efterhand i syfte att ge större pregnans och styrka åt det berömda talet.

Till att börja med måste man vid åberopande av ögonvittnen säkerställa att de inte är partiska. Det här åberopade vittnet Konrad Peutinger var en man som stod i den tysk-romerska kejsarens tjänst. Han hade alltså all anledning att försöka vanhedra och förminska Luther. För det andra så avslutade aldrig Luther med de orden. De avslutande orden var mycket riktigt ”Gud hjälpe mig. Amen.” Det är i meningen före det som han säger de bevingade orden. När en ”åklagare”, i det här fallet Dick Harrison, kommer med faktafel, vet man nästan med säkerhet att det kommer ogillas av juryn. Man frågar sig om han har någon trovärdighet alls i frågan?

Martin Luther, som var något så sällsynt som en enormt begåvad människa med ett omutligt samvete, valde helt enkelt i stundens hetta att lägga till dessa ord. Och det kan man förstå. För vem skulle kunna skriva dessa geniala och enkla ord i ett talmanuskript. Det är ord som endast kan frammanas av stundens ingivelse. Lutherforskaren Mullett menar förvisso att det låg i Luthers natur att välja dessa dramatiska ord. Sedan lade man till orden i de tryckta versionerna av talet.

Som vanligt finns det forskare som stöder båda sidor, men Harrison, som hatar allt nationellt, svenskt och troligen därmed allt protestantiskt, väljer att helt gå på den dekonstruktionistiska historielinjen utan att nämna det för sina läsare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s