Barnuppfostran i litteraturen och konsten

Jag har alltid tyckt om den gamla typen av barnsagor, med lite mer vuxeninnehåll. Antingen rör det sig om klassiska sagor med gott och ont, eller mer sedelärande berättelser. Jag hittade i veckan följande citat i en tidskrift:

Efter andra världskriget ändrades synen på barnuppfostran. Böcker, filmer och teater skulle anpassas till åldersgruppen.

Varför kan inte barn få vara människor, varför kan inte kvinnor och män få vara människor, varför kan inte invandrare och svenskar få vara människor? Varför skall alla delas in i fack, varför skall allt splittras upp? Jag är humanist, aldrig feminist, socialist eller rasist. Angående barnuppfostran borde man vid det här laget dragit slutsatsen av sitt misslyckande, då sjukdomar som ADHD (som kommer av psykiska orsaker) och en allmänt försämrad bildningsstandard hos de människor som växer upp idag är tydliga indikatorer på detta faktum.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s