Anslaget är stort. Det är nära att Fassbinder spräcker sig. Men i slutändan lyckas han ändå skapa en fascinerande berättelse om MÄNNISKANS villkor, och om Tyskland under mellankrigstiden.
Vi vet, vad vi vet.
Och för det har vi fått betala ett högt pris.
Jag upplever att serien har en svacka i mitten, från avsnitt fem till sju ungefär, men det tilläts på den tiden. Topparna är dock höga och dalarna få. Den fantastiska och drömlika epilogen på nära två timmar avslutar.
Är det här den bästa TV-serie som har gjorts? Ja, en av de bästa i alla fall, i konkurrens med Fanny & Alexander och Jag, Claudius, och kanske några till.
Betyg: 5/5
Harpolekarens blogg 