Rosett — eller ändelsen -ett i svenska språket

I min lokala kyrkotidning får man en kort kulturhistorisk bakgrund till rosettfönsters förekomst i gotiska och nygotiska kyrkor. Under medeltiden kunde man hänga en ros över en dörr, och då visste alla, att i det rummet pågick ett hemligt möte. Mötet skedde sub rosa, under rosen, vilket innebar tystnadsplikt. Detta skall vara bakgrunden till fönsternas förekomst i kyrkor; det hemliga, förtroliga mötet mellan människa och Gud, eller mellan församlingsmedlem och präst, exempelvis i biktstolen.

Det står också att rosett betyder liten ros. Ändelsen -ett skulle motsvara tyskans -chen (mädchen; flicka, liten mädel, brötchen; litet bröd). Andra svenska ord är exempelvis bal-ett (liten bal), blank-ett (litet papper), buk-ett?, brun-ett?, flor-ett?, eller ett modernare ord, disk-ett (liten disk). Det är tacksamt och smidigt i ett språk att ha den här typen av bildningsmöjligheter, och att känna till dem ökar förståelsen för språket. En rosett blir inte längre bara en abstraktion, en benämning på ett speciellt knutet snöre. Ordet talar om något om ursprunget.

Ändelsen är kanhända fransk från början, det måste man misstänka, men det gör den inte mindre användbar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s